Pyspunka

Fan nu orkar jag inte med ett "gulligull" inlägg till! Jag har varit ledsen. Arg. Sur. Besviken. Samlat på känslor från olika valda tillfällen. Enskilda inte så mycket att dividera om.Tillsammans har de utgjort ett alldeles för stort problem för att ignoreras.

Ikväll fick jag pyspunka.
Jag & Magnus har Rensat luften. Ventilerat.

Besvärande. Utmanande. Välbehövligt. Känslostormar. Insikter. Försvarsmekanismer. Tårar. Höjda röster. Mycket tidigare osagt som blivit sagt. På väg mot bättre balansgång.

Lättnad.Aha känslor. Ömsesidig respekt. Minskad irritation. Utlämnande psykisk blottad nakenhet.

Bättre till mods. Men uttömd på energi.

Bägaren rann över. Känslomänniska som jag är kan jag ha alla känsloregister men sällan utan tårar. Tänk er en seriöst allvarlig film med en arg kvinna som står & grinar i ilska- inte särskilt tufft. Fan jag vill ju vara sådär utmanande översittar-förbannad.Poker fejs arg. Snacka om total faliure!

-och NEJ det handlar inte om graviditetshormoner. Har alltid varit sån här. Ältandes, gråtandes. Ett sånt härligt personlighetsdrag!

Nu dags att sova. Har en känsla av att jag kommer somna fort.

Bjuder i allt elände på ett härligt porträtt Oliver gjorde på mig härrom dagen.Med stor bebis mage, massa hår & ett stort leende. Färg glatt. Sprudlande. (Han poängterade att armarna var jobbiga att rita så de är bakom ryggen- så ni vet)








«
«
«