Mysdag & muntert.

Mobil bloggar. Nedbäddad i sängen.

Idag har varit en sån perfekt dag. En dag att "leva" på ett tag framöver. Svärmor & min mamma har haft kvalitetstid med barnen.

Jag & min älskling har varit på "dejt". Kikat på syskonvagnar tillsammans i barnvagns djungeln. Klämt, känt & ska sova på alternativen. Följt av vuxen tid. Kvalitetstid. Bio. Middag.

Nu ikväll sedan barnen är nattade känner jag mig aaaalldeles för gravid! Fötterna är tok svullna, likaså händerna. Det gör ont & är obehagligt.

Magen är stor & jag menar inte bara rund som sig bör utan I VÄGEN! Jag får inte plats tillsammans med den & tycker väldigt synd om mig själv. Kippar efter andan emellanåt för att jag inte hittar något bra läge med balans för att det både ska vara bekvämt & möjligt att andas normalt- men det går inte. snackar inte ångest här. Snackar platsbrist. Ni vet när man varken kan halvligga, helsitta eller ligga på rygg. Trycket från bebisen & hämmad av fysisk smärta.

Magen tar plats. Misstolka mig rätt. Jag ÄLSKAR magen, känslorna, lillebror däri & miraklet med graviditeten. Men.MEN jag hatar klaustrofobi känslan jag stundtals upplever när bäcken smärtan, and nöden & uppgivenheten sköljer över mig.

Gnäller, pustar, frustar, tycker synd om & gråter för mig själv- för att sen skratta åt det tragikomiska i känslosvallningarna. Jag är verkligen gravid med dansande hormoner som spritter i kroppen.

.....ja se där.
Nu sköljer det över mig igen. Det är ju BARA 2,5 månad kvar & mindre kär magen inte bli!

Nej såna här stunder lär komma fler gånger. Nu ska jag sova. Vakna utvilad.

Muntert inlägg. Munter hög gravid kvinna.

God Natt. Eller Natt iallafall....






Anna
Får man fråga varför drömmen om en bugaboo donkey krossats?

2012-06-17 | 16:24:18

«
«
«