Sjukstuga & funderingar

Sjukstuga var det här. Det börjar bli löjligt nu. Ska fan ta ut ett rektroaktivt friskhetsår 2012, nu räcker det!Hann inte mer än komma tillbaka till jobbet förra veckan efter min hörselgångsinflammation & vab delade vi upp så Magnus fick vara hemma- så tappade jag rösten på torsdag kväll, började hosta & fick hög feber.  Kontaktade VC, tänkte mig en snabb tid eftersom jag var ledig fredag & sen inbokad att jobba helgen. Men VC inte hade några tider & i sin tur hänvisade till handens närakut under helgen.

Sjukanmälde mig
. Konstaterade efter en natt att jag inte kunde vänta ut helgen. Ringde, bokade tid till både barnen & mig. Resultatet: Casper öroninflammation-fick kåvepenin 10 ml 3ggr per dag. Oliver vanlig förskylning, crpt visade på tillfrisknande. Jag å andra sidan, övreluftvägs infektion-crpt visade på gränsfall till bakteriell infektion-ännu en hästkur kåvepenin & sjukskrivning i ännu en vecka! Magnus verkar ha ett immunförsvar utom denna värld. Han är ALDRIG sjuk. Jag får väl igen för oss båda helt enkelt.

Mellan alla uschligheter & sjukdomar har vi haft det mysigt, dagarna går. Tålamodet är inte på topp, är stundtals uttömd på energi. Det är tur att vi är två. Önskar ibland kvalitetstiden kunde utnyttjas mer. Har ofta ångest. Otillräcklighets känslor. Ni vet hela världen (barnen,mig själv,jobbet,allt runt omkring) på mina axlar, hur ska det här gå ihop.

Detta eviga pysslande hemma. Tvätta,hänga tvätten,vika tvätt,disk,laga mat (ja för det måste man ju göra),städa, fixa med barnen. Hinna med mig själv. Vårda relationer. Framför allt hitta tid till mig & Magnus. Stor omställning i att ha börjat jobba. Dela & omfördela sysslorna i vardagen. Men allt krockar. Känner större ångest då jag bara är sjuk. När barnen är sjuka. Ångest över att inte kunna "räknas med" av kollegorna. Om de nu ens känner så? Ångest över att inte riktigt kunna vara här & nu. Hur får alla andra allt att fungera?

Trots att barnen inte varit helt krya på länge är det mycket som händer.

Casper går runt & upptäcker världen för fullt. Han är som en liten självgående robot-en sån som självmant byter håll om den stöter på hinder. Han klättrar på allt-är envis som synden & tycker sig kunna behärska allt. Han blir så snopen & frustrerad när han faktiskt kommer på sig själv i situationer han faktiskt inte behärskar. Glad & fortsatt charmig. Allt på en gång-allt på en ny nivå. Han är stark också. Bitig & satt i kroppen. Var kommer styrkan ifrån? Piew.

Oliver är väärldens bästa storebror. Hjälper till & försöker vägleda & visa. Är så omtänksam & fin. Hans nya färdigheter är mestadels verbala. Det som jag fruktat mest för har nu infunnit sig. Detta eviga "Varföör?". Shit. Nu uppstår utmaningar, det är nu vi får möjlighet att prägla olika synsätt. Outside the box. Inga omöjligheter. Med Casper & alla hans utvecklingsfaser & påhitt kan jag gå tillbaka till hur jag gjorde med Oliver. Men Olivers alla  nya faser är helt främmande för mig! Jisses, det är svårt. Allt som oftast blir jag överumplad & helt ställd. Min stora kille är en riktig tänkare. Filosoferar, diskuterar & ifrågasätter. Jag är stolt. Förundrad. Lycklig. Det är en fröjd att se in i hans kloka ögon, man kan se hur han tänker. Hela hans person som hungar efter svar & som vill veta så mkt. Bättre än något annat rusnings medel. Speciellt när vi klickar båda två. Häftigt.

Längtar efter vintern,snön. Det är som om alla celler i min kropp är inställda på snö. I Gällivare har det redan snöat. Hur kommer det sig att längtan efter snö kan vara så stor? Är ju uppvuxen med dryga 8 månaders vinter. Vintern här är inte på samma sätt. Men den duger. Jag känner mig mer tillfreds nu än de första åren. Har vant mig vid de olika typerna av kyla, olika aktiviteterna. Hur det än är saknar jag Gällivare vintrarna.

Är redo för kyla. Köpt ny vinterjacka, skor, mössa & vantar. Nu väntar jag mest. Brukar kunna känna snön i luften. Bider min tid. När den första snön faller kommer jag nog få en hel del blickar! Jag ska minsann fånga flingor på tungan & sitta utomhus & mysa! I pulka backarna är det nog jag som kommer ha roligare än barnen om inte annat lägga ribban ^^.

Nu ska jag fixa mer te. Mysa i soffan & fundera ut vad dagens middag ska bestå av. Frysen är full & inspirationen är noll...





«
«
«